N ö j d

Minstingen sov ute i vagnen och övriga i familjen pysslade utomhus med olika saker när jag själv började gå omkring och inspektera våra ägor: hus och tomt alltså. Jag inspekterade med kritiska ögon ända tills jag insåg att det är alldeles för mycket att göra ifall man vill bo i en perfekt omgivning och i ett perfekt hus. Jag insåg också att jag inte alls vill bo perfekt eftersom det är alldeles för tidskrävande, så istället tog jag på mig heeeeeelt andra glasögon och gick runt och tittade på allt som jag känner mig nöjd med.

Maken har idag huggit ved av alla träd som vi sågade ner förra året och nu har vi helt plötsligt en massa ved som kan värma oss den dagen vi har skaffat oss den efterlängtade murspisen. Det kan man verkligen känna sig nöjd med.

Jag känner mig också nöjd med att barnen har lekt oerhört kreativt i kiosken med både sågspån, kottar, gräs och vatten idag. Kladdigt? Javisst, men glatt och trevligt.

Nöjd är jag också (oerhört nöjd faktiskt) med att vi har Humle som växer helt av sig själv och blir riktigt fin och frodig här norr om odlingsgräns och vid ett hus där samtliga har en total avsaknad av gröna fingrar.