Ett gammalt och nött furubord blev som nytt efter slipning och svart färg. Tjänar numera som arbetsbord i ett hörn av vardagsrummet. (Där pysselhörnan var tidigare. Det pysslas ändå mest i köket...)
Helt nytt är däremot det som konståkningstjejen numera har på sina fötter flera gånger i veckan när det tränas saxning, bubblor och flygskär. Gissa om hon är nöjd?
6 kommentarer:
Klart hon är nöjd. En riktig prinsessa.
Tror jag det! Vilka fina!! Vilken lycka för en stor liten tjej!
Konståkning drömde jag om som liten. Älskade att titta på konståkning på tv och sen gled jag runt i strumplästen på parkettgolvet och lekte konståkerska. Och jag älskade att se när de satt och plockade med sina träningsväskor och maskotar i väntan på poängutdelningen.
Ljuva sjuttiotal...
Håller med Smile..måste var en dröm för en konståkningstjej...Kul med bilden på er lilla hörna. Snyggt med svart färg...vimlar det av bumlingar? Vill ha*smile* Kram Milla
Oj, känns som om det var längesen jag var förbi, det händer saker, det blev jättefint i hörnan, och skridskoprinsessan blev säkert lycklig över de fina skridskorna.Kram.
Men såååååå söta skridskor! Vad duktig hon är. Och du, superfin pysselhöra! Jag blev inspirerad!
Wow, vilka fina skridskor!!! De finaste jag någonsin sett (fast jag brukar i o f s inte titta så mycket på skridskor).
Inser nu när jag ser ditt bord att jag inte skulle tackat nej till svärföräldrarnas furubord. Undrar om det är för sent!?!
//Linda
Skicka en kommentar